That's why I love you
Scenario:
Jag och Erik står i badrummet för att göra oss iordning innan sängdags. Jag håller på att tvätta av mig sminket och ska börja skölja av tvålen med vatten. Erik har en nojjig (men bra) inställning till det här med tandbyglar, så det använder han varje morgon och kväll, och då menar jag, varje morgon och kväll..
Såå.. när man spolar vatten i vårt handfat så bildas det som en liten pöl, vattenstoppning som jag så fint kallar det.
Jag och E står och trängs lite lätt i det lilla badrummet, jag har tagit bort mascaran och ska nu ta lite tvål i ansiktet, under tiden så snyter E ut halva sin hjärnsubstans (han låter groteskt högt när han snyter sig). Vi säger ingenting till varandra nu utan båda fokuserar på det vi ska göra. När han är klar med att väcka grannarna och påkalla sig syrener så står jag och tvättar ansiktet med vatten. Jag står där hukad över handfatet med vattenstoppningen över öronen och försöker andas under tiden. Då öppnar Erik badrumsskåpet över mitt huvud och tar fram sin andra älskling, tandbygeln.
Dock så fumlar han till och råkar tappa bygeln. Allt detta händer på mindre än någon sekund och jag hör bara skrammel skrammel och PLOPP!
Erik: - Nu drunknar ju Nisse här!
Jag står fortfarande med vatten upp över öronen och blir lite ställd, första frågan i mitt huvud:
Har han döpt bygeln till Nisse?
Fråga nr 2.
Ska jag skratta eller gråta?
Jag väljer att skratta och kommer på att 9 av 10 fall i vardagen när jag skrattar är när Erik kommer med sina kommentarer och när han härmar olika saker.
Jag och Erik står i badrummet för att göra oss iordning innan sängdags. Jag håller på att tvätta av mig sminket och ska börja skölja av tvålen med vatten. Erik har en nojjig (men bra) inställning till det här med tandbyglar, så det använder han varje morgon och kväll, och då menar jag, varje morgon och kväll..
Såå.. när man spolar vatten i vårt handfat så bildas det som en liten pöl, vattenstoppning som jag så fint kallar det.
Jag och E står och trängs lite lätt i det lilla badrummet, jag har tagit bort mascaran och ska nu ta lite tvål i ansiktet, under tiden så snyter E ut halva sin hjärnsubstans (han låter groteskt högt när han snyter sig). Vi säger ingenting till varandra nu utan båda fokuserar på det vi ska göra. När han är klar med att väcka grannarna och påkalla sig syrener så står jag och tvättar ansiktet med vatten. Jag står där hukad över handfatet med vattenstoppningen över öronen och försöker andas under tiden. Då öppnar Erik badrumsskåpet över mitt huvud och tar fram sin andra älskling, tandbygeln.
Dock så fumlar han till och råkar tappa bygeln. Allt detta händer på mindre än någon sekund och jag hör bara skrammel skrammel och PLOPP!
Erik: - Nu drunknar ju Nisse här!
Jag står fortfarande med vatten upp över öronen och blir lite ställd, första frågan i mitt huvud:
Har han döpt bygeln till Nisse?
Fråga nr 2.
Ska jag skratta eller gråta?
Jag väljer att skratta och kommer på att 9 av 10 fall i vardagen när jag skrattar är när Erik kommer med sina kommentarer och när han härmar olika saker.
Bjuder på en knasig bild från i vintras ♥
Kommentarer
Postat av: mams
kan bara säga: jag skrattade så jag grinade i alla fall! :)
kjam på er stollar!
Trackback
